Ung Med MS
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Nu har jag läst Blues (Louise Hoffsten, 1998), då det visade sig vara den första boken av två, av Louise Hoffsten om hennes liv med MS. Den andra boken heter En näve grus.
Boken hanterar teman som tidiga symptom, att få en diagnos, psykisk ohälsa/depression, mening med tillvaron, att söka efter svar och att vilja vara densamma som innan: Louise delar med sig av sitt liv som musiker, som olycklig och nyskild, och som vilsen 30-åring “mitt i livet”.
Jag relaterar starkt till hennes upplevelse och hennes symptom är kusligt lika mina (!). Boken är cirka 160 sidor och lättläst, språket flyter fram och jag finner både tröst och igenkänning. Kapitlen varvas med fina, träffsäkra dikter om att befinna sig mentalt där hon är.
En spännande sak med Louises två böcker om MS är att de gavs ut med nästan 20 års mellanrum. Vi får följa hur det kändes och hur det gick till när hon fick diagnosen, och i nästa bok får vi ta del av hur det gick med allt och hur det känns nära två decennier senare. Jag ser fram emot att läsa nästa bok!
Jag skriver ut årtalet när boken gavs ut i rubriken, eftersom mediciner, forskning och behandling utvecklas och ändras. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg medan man läser, lyssnar, tittar; känslor och människor är desamma och man kan hitta tröst och stöd i någon annans historia även om romaner inte ska läsas som rena faktaböcker.
Har du läst Blues? Väckte den några tankar eller frågor hos dig?
Tack för podcasten <3 hittade den efter några sökningar och uppskattar dig och alla som berättar öppenhjärtigt om sin sjukdom väldigt mycket. Ser fram emot att lyssna 2024 och fortsätter med “backlyssningen” från tidigare år. Jag lyssnar inte via Spotify, värt att komma ihåg när du tittar på statistik för podden. Du kan ha fler lyssnare än de som syntes i din “wrapped” för några veckor sen.
Hej
Jag är också med nu. Jag fick min diagnos i slutet av oktober 2023, men har haft små, diffusa symptom sen ett år innan det. Jag funderar ofta på vilka symptom som var MS, var det MS redan då? var det MS ännu tidigare? var det något helt annat? Var det mitt fel att jag inte reagerade tidigare, var det tur att jag reagerade så tidigt som jag gjorde?
Jag orkar inte berätta för mina vänner, släkt och kollegor att jag är sjuk riktigt än. De närmaste vet. Ni får också vänta ett tag till. Jag är någonstans mitt i Sverige, mitt i 30-årsåldern. Jag är tjej. Jag tycker om att laga mat, att skriva, träning och mitt jobb. Ibland är jag ensam, ledsen och rädd. Ibland låtsas jag att allt är som vanligt.
Vad fint att den här platsen finns. Det ska bli kul att läsa igenom alla era presentationer vartefter jag orkar.
