Det senaste tiden har varit omtumlande, men nu så har äntligen min sjukdomsaktivitet minskat. Ärren är fortfarande där men Tysabrin har gett resultat. Även fast sjukdomen ständigt gör sig påmind i vardagen så är det häpnadsväckande hur snabbt man vänjer sig. För min del så är det precis vid sådana här tidpunkter som det brukar skita sig. Så fort jag har accepterat skadorna efter ett skov, så fort livet börjar återgå till sitt vardagslunk, precis då… då kommer nästa skov. Så har det i alla fall varit de senaste åren. Jag kan inte påstå att jag går runt och oroar mig, nu får det helt enkelt vara nog.
Nu peppar jag i stället inför NHRs temahelg för unga med MS och fixar lite med vårdesignen av den här hemsidan.
Det finns även planer på att dra ihop ett litet kroghäng i stockholm någon helg framöver!
Glöm inte att vi alla är intresserade av vad just du har att berätta! Så tveka inte utan hjälp oss att fylla upp biblioteket, berätta om dig själv i forumet och hjälp på så vis till att göra den här sidan änu bättre!
Idag firar ungmedms.com 1 vecka! Det verkar gå lite segt att få er besökare att skriva i forumet men å andra sidan kanske behovet inte finns just nu utan om ett tag. Det krävs kanske helt enkelt att någon, förutom jag eller Qbert, skriver något för att andra också ska våga. Någon måste ju vara först helt enkelt. Kanske känner ni er som jag, lite insnöade och vill att våren ska komma. Jag tycker att vintern kanske är lite väl lång den här gången och även om jag egentligen tycker lika bra om alla årstider så kommer jag verkligen att uppskatta våren när den kommer.
Vi saknar fler artiklar i vårt bibliotek. Skriv gärna ner några rader om livet med ms såsom ni lever det eller kanske hur det var när ni började få symptom. Det vore väldigt spännande med en berättelse av någon som genomgår eller just har genomgått en ms-utredning för att se hur en sådan går till idag. Vi kan lägga ut berättelser under vilka namn som helst, antingen forumnamn eller något annat. Ni kan skicka berättelsen i ett pm anonymt till mig eller Qbert via forumet också om ni vill. Det finns många sätt att kontakta oss på!
Saknar ni något på sidan eller har andra förslag, tveka inte att kontakta oss!
Vad roligt det är att vi blivit fler medlemmar här på sidan. Det vore jättespännande att få veta vilka ni är så ni får gärna skriva några rader om er själva i presentationstråden på forumet om ni vill eller när ni känner er redo.
Att man väljer att inte bli medlem kan ju ha flera orsaker. Jag kan gissa att det många gånger handlar om att man inte riktigt vill ta steget att identifiera sig med en sjukdom som man kanske nyligen fått diagnostiserad. Då nöjer man sig kanske med att bara läsa vad andra skriver och det är för alla er som vi valt att inte låsa forumet. Om det finns önskemål om en del i forumet som bara är till för medlemmar går detta säkert att ordna!
ungmedms.com är fortfarande inne på sin första vecka och vi är glada att vi har en hel del besökare på sidan. Jag hoppas att ni alla får en trevlig helg!
Efter att ha arbetat med sidan i några månader känns det nu skönt att äntligen få öppna dörrarna. Något som till en början bara var en idé som väkts på en behandlingsavdelning över några mililiter Tysabri, har nu blivit verklighet.
Som ung med MS har jag länge känt mig ganska ensam. Jag har naturligtvis vetat om att det finns många i samma situation där ute och jag har träffat på en hel del människor under alla besök på sjukhuset. Men jag har sällan vågat ta någon djupare kontakt än något ynka ‘Hej’. Varför? Jo, för att jag aldrig träffade på någon i min egen ålder under de första åren.
Alla patienter jag träffade och såg på mottagningen var ca 10 år äldre än jag och befinner sig därför i en annan livssituation. Vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi har samma sjukdom. Det var i alla fall så det kändes. Men en morgon, då jag kom dit för att få en Tysabri-infusion, satt en person som verkade något yngre än mig på britsen bredvid. Efter att ha pratat ett tag så dök det upp ytterligare en person i samma åldersgrupp och det visade sig att vi delade många tankar kring det här med att vara ung och att ha MS. Några möten senare var planerna på den här sidan igång på riktigt.
Vi är inte något multinationellt läkemedelsföretag med årlig omsättning på över 3 miljarder dollar. Vi är bara en grupp pacienter som vill att alla som i unga år tvingas hantera en obotlig sjukdom, ska kunna ha någonstans att vända sig. För det finns människor där ute som förstår och vet hur det är att vara ung och att ha Multipel Skleros.