Inlägg om: träning

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.

Svar om Stamcellstransplantation, Antal oligoklonala band, Symptomförändring vid träning och Dotter med MS

MS-neurologen Albert Hietala från Karolinska Sjukhuset i Stockholm svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för!

Ställ en egen fråga

Stamcellstransplantation

“Hej!
Jag har haft min MS diagnos i ca 5år och har behandlats med MabThera/Rituximab från start. Bortsett från att jag i perioder har märkt av en ökad infektionskänslighet har jag varit mycket nöjd då det hållit min MS i schack. Jag har under de här fem åren blivit så gott som återställd och åter kunnat tävla i löpning på hög nivå, med ett SM i bagaget så sent som i somras. På grund av att jag dock behövt ganska många antibiotikakurer för allt ifrån tandinfektioner och sår till halsfluss och lunginflammationer så har vi försökt glesa ut behandlingarna till var 12e månad men det verkar tyvärr inte funka och jag har under de senaste månaderna dels fått en synnervsinflammation och därefter ett misstänkt skov (totalt känselbortfall i högersidan och kraftigt påverkad balans- dvs helt nya symptom men det syntes ej på MR-hjärna). I princip alla mina lesioner (som är ganska få) är kontrastladdande och jag har fått höra att det verkar som att den inflammatoriska aktiviteten är relativt hög. Det har därför beslutats att jag ska byta behandling.

Jag har inte fått en strikt rekommendation ännu men de två alternativen som presenterats är att byta till Kesimpta eller att genomgå en stamcellstrasplantation. (Eller möjligen att testa kesimpta och om det inte funkar genomgå en stamcellstransplantation). Jag skulle just nu behöva lite råd. Har svårt att sortera tankarna men tror att jag landat i att jag vill genomgå en stamcellstransplantation även om det såklart är en krävande behandling. men jag har försökt hålla mig rationell när jag vägt fördelar mot nackdelar och landat i följande tre scenation

– Sämst: transplantation hjälper inte- kan man isåfall testa någon annan medicin? kanske kesimpta?
– Mellan: Transplantation hjälper ett tag 5-10år- isåfall har jag ju fått 5-10 skovfria år och forskningen har också fått 5-10år att utvecklas vidare. Utifrån vad jag läst verkar det som att de flesta som får tillbaka sjukdomen får tillbaka en mindre allvarlig sjukdom
– Bäst: Hjälper väldigt bra och länge

Jag vet inte om det är relevant i sammanhanget men till saken hör att jag har en hög hereditet för MS då både min pappa och farfar haft relativt aggressiv MS vilket spär på min rädsla för att själv bli lika sjuk.

Tack på förhand,
Josephine”

Svar: Detta är en svår fråga att ge ett konkret svar. Fortsatt dialog med din neurolog är viktigt. Min magkänsla, med tanke på din ärftliga belastning, är att stamcellstransplantation är att föredra.

Antal oligoklonala band

“Hej!
Jag har en fråga om oligoklonala band. Finns det idag någon forskning om samband mellan antalet oligoklonala band och sjukdomsaktivitet eller prognos? Eller vad säger antalet oligoklonala band oss (eller er neurologer)? D.v.s är det någon skillnad på 5 eller 25st. Sist jag pratade med min neurolog sa hon att de uppskattade att jag hade ca 20-25st, går det att utröna något ur den informationen?”

Svar: Nej, det krävs andra parametrar för att utröna hur aggressiv din sjukdom är.

Symptomförändring vid träning

“Hej! Ursäkta för en lång fråga! Har nyligen fått en Ms diagnos efter att ha kämpat för att bli hörd sen i oktober då mina fötter domnade bort (de har sedan gått uppåt med domnandet genom kroppen) Vården sa att det inte var något farligt, absolut inte MS som jag trodde först.

Jag har jobbat med premissen från läkarna att jag fått dessa nervkänningar från att ha blivit utbränd.

Har då styrketränat för att få nervsystemet att lugna ner sig samt gjort mycket rörlighetsträning och nervglidningar. (detta efter instruktioner från sjukgymnaster och min egen informationssökning hur man får detta att bli bättre) Detta verkade i perioder fungera väldigt bra men kom tillbaka väldigt snabbt om jag inte tränade 3 ggr i veckanvarpå jag till slut åkte till akuten och fick träffa rätt läkare av en slump och fick diagnos.

Då till min fråga, finns det något data på att dessa domningar i fötterna och temperaturförändringarna ändras vid träning? Jag har även Lermites-nervimpulser så jag kan nästan använda dem för att ‘känna efter’ att de faktiskt ändrar sig efter träning.

Finns det också någon möjlighet att mina domningar kan bli mindre nu när jag börjat med medicin?
Tack på förhand! /Grenius”

Svar: Jag utgår från att du successivt kommer att bli bättre när behandlingen börjar verka fullt ut. Men, som du kanske läst i tidigare frågor/svar så ska du absolut fortsätta med din intensiva träning. Det gör att MS sjukdomen trycks undan och att din fatigue (energilöshet) minimeras.

Dotter med MS

“Min dotter har haft MS sedan 2017 (17år) och stått på Mabthera (el likvärdigt) sedan dess. Senaste behandlingen var för drygt 2år sedan (500ml). Hon har sedan dess fått uppskjuten behandling pga immunförsvaret ej återhämtat sig tillräckligt. Idag fick hon återigen samma besked efter nya blodprover och nu vill man diskutera behandlingsbyte. Hon är väldigt orolig över detta då hon mått och svarat väldigt bra på sin nuvarande. Hon har inga nya lesioner, mår bra i övrigt.
Vad finns för bra alternativ -och “enkla”, dvs mabthera tas sällan, man blir inte påmind om att man är sjuk om du förstår hur jag menar. Finns det nu stor anledning för oro att sjukdomen ska bli framträdande eller finns likvärdig bra behandling för henne trots det sämre immunförsvaret?
Vänligen Mamma E”

Svar: De senaste rönen vad beträffar långtidsbehandling med Mabthera(rituximab) är att man eventuellt har programmerat om immunsystemet så att sjukdomen gått i komplett remission. Man behöver således ingen mer medicinering. Detta kräver fortsatta MR kontroller årligen och observans på nya symptom. Mitt förslag är expektans (vänta och se) din dotter kanske inte behöver någon mer behandling alls!

Beskuret foto av Danielle Cerullo från Unsplash

Detta inlägg har inga kommentarer

Livsstilsråd för dig med MS

Imni och Qbert

Senast uppdaterad 2022-09-25 – Ändringshistorik återfinns längst ner.

Personer med MS är ofta intresserade av vad de själva kan göra i sin vardag för att bättre kunna hantera sin sjukdom, mildra sina besvär och kanske till och med reparera skador de ådragit sig. Denna efterfrågan på information kring livsstil är något som vi här på Ung Med MS märker av. Problemet är att få vet var de ska börja leta eller hur de kan ska sålla i det överflöd av information som finns på nätet. För att underlätta i det arbetet har @Imni och @Qbert här på Ung Med MS gått igenom vetenskaplig litteratur på området för att försöka ge ett nyanserat svar på frågan:

Vad kan du som MS-patient göra, utöver att ta din bromsmedicin, för att bättre kunna hantera din sjukdom?

Sammanfattning

Vi kan konstatera att det finns en rad livsstilsfaktorer som kan vara värda att ta hänsyn till om man har skovvis förlöpande MS. Baserat på de vetenskapliga studier vi tagit del av anser vi att det kan vara fördelaktigt att:

Äta mycket grönsaker, bär och frukt
Undvika processad mat (skräpmat och helt/delvis färdiglagade produkter)
Träna regelbundet
Ta extra D-vitamin
Sluta röka

Det finns områden där forskningen inte kommit lika långt som ovan, men där det finns goda indikatorer på att det kan vara fördelaktigt att även:

Äta mycket fet fisk
Minska saltintaget
Implementera regelbunden fasta, intermittent fasta och/eller kalorirestriktion baserat på dina förutsättningar (se boktips nedan).

Belägg och detaljer finner ni nedan.

Inledning

Vi kommer inte att ge detaljerade måltidsplaner eller specifika träningsprogram utan försöka måla med breda penseldrag. All information vi presenterar har sin grund i vetenskapliga studier, vars referenser hittas längst ner på sidan. Tyvärr är dessa studier ofta, oavsett om de tittar på kostupplägg, träning eller andra interventioner ganska begränsade i sin omfattning. Men de representerar i alla fall den bästa information vi har i dagsläget. Det bör även nämnas att majoriteten av forskningen är fokuserad på skovvis förlöpande MS, så det är tyvärr mestadels den typen av MS som omfattas av forskningen som presenteras här, även om undantag förekommer.

Efter den korta sammanfattningen ovan kommer vi att fokuserar vi på de områden där vi lyckats identifiera ett flertal studier (både studier på patienter med MS men även på musmodellen av MS, förkortad EAE). Vi har endast valt ut områden där majoriteten av studierna pekar i samma riktning, för det är endast inom dessa områden vi anser att man kan ge generella råd. De områden vi identifierat är ”Kost/dieter”, ”D-vitamin”, ”Träning” och “Rökning”. Området ”fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion” kommer inte redovisas som en rekommendation utan mer som en intressant metod. Fler områden såsom tex ”stresshantering” kan komma att läggas till när tillräckligt vetenskapligt underlag finns.

Kost / Dieter

Av de kategorier vi tittar på här är kost den som väcker störst intresse bland MS-patienter. Under årens lopp har det gjorts flertalet studier där man antingen tittar på enskilda komponenter i kosten (såsom olika fetter eller specifika ämnen i kost) eller på hela dieter. Det finns flera dieter som sägs kunna hjälpa vid MS (Wahls Protocol / Wahls Elimimination diet, AIP, Swank, Best Bet Diet, MS Recovery Diet, etc) men vi tänker inte rangordna eller på något sätt betygsätta dessa. Men med utgångspunkt i dessa dieter noteras att alla har en gemensam komponent – ett stort intag av grönsaker, bär och frukt.

Samtliga av studierna på området som vi tittat på (1–15) visar på positiva effekter för patienter, oavsett om det är en (strukturerad) så kallad stenålderskost (2,3,7,13–15), en medelhavskost (9,10,12) eller helt enkelt en kost med ett stort intag av grönsaker, bär och frukt (1,4–6,8,11). , som undersökts. Det kan också noteras att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, med ett högt intag av kostfibrer, resulterar i en mer diversifierad tarmflora. Kopplingen mellan just tarmfloran och autoimmuna sjukdomar är något som är ett väldigt aktuellt forskningsområde (16,17) men det är inget vi kommer att kommentera vidare här. Något man däremot sett i flertalet studier är att flera av de ovan nämnda dieterna hade en klart positivt inverkan på fatigue och därigenom på ett mått som mäter patienters livskvalite (Quality of Life, QoL). (2,14,15).

Ett inom MS-kretsar mycket omdiskuterat område är kopplingen mellan intag av fisk och antingen fördröjd utveckling av att få MS, eller att mildra dess effekt (18–36). Det är sällan studier tittar på enbart effekten av Omega-3-tillskott på MS även om de studier vi refererar till här visar på positiva effekter. Enbart en studie har gjorts specifikt på Omega-3-tillskott och den visar inte på någon signifikant skillnad mot placebo (32) En nyligen publicerad metaanalys (36) kommer dock fram till att fiskintag kan reducera risken att utveckla MS. Vår slutsats är därför att det är bättre att äta fet fisk än att ta Omega-3-tillskott.

Så nu när vi sett att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, samt fet fisk, kan vara bra mot MS, finns det då något livsmedel som är sämre? Här är forskningen inte lika tydlig men det finns indikationer på att mejeriprodukter kan ge negativa följder (37–39) samt att processad mat, eller ”skräpmat”, har ökar risken för att få MS (40) samt ge negativa följder när man väl fått sjukdomen (41,42). Notera att processad mat inkluderar alla former av helt/delvis färdiglagade produkter såsom tex pastasåser. Indikationer finns även att ett högt saltintag har setts ge förvärrade symtom (43–45) även om inte alla studier pekar i samma riktning i det fallet (46,47).

Fasta / intermittent fasta / kalorirestriktion

Nästa område vi tar en titt på är fasta, intermittent fasta och kalorirestriktion. Forskning kring detta, ibland kontroversiella ämne, och dess koppling till neurodegenerativa sjukdomar i allmänhet, och MS i synnerhet, har pågått i flera årtionden även om många av studierna är relativt nya. Den kanske mest kända studien kring fasta och MS kom 2016 där en fem dagar lång diet som skulle försätta kroppen i att efterlikna fasteläge visade på mycket goda resultat, både för människor och möss (48). Man har i studier sett att fasta minskar neuroinflammation (49) och flertalet studier visar på goda effekter på möss med EAE och/eller patienter med MS med antingen fasta (48,50–54), intermittent fasta (55–57) eller kalorirestriktion (58–61).

Med det sagt är inte fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion något som vem som helst bör ge sig på. Dessa interventioner kräver att man är väl insatt i kost- och näringslära samt att man inte har, har haft, eller riskerar någon typ av ätstörning. Man bör även ha ett BMI som inte är för lågt (normalspann: 18.5 – 24.9). Av dessa anledningar ser vi inte på fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion som en intervention vi kan rekommendera utan mer som mycket lovande metod som bör implementeras med försiktighet.

För dig som vill prova på att fasta rekommenderas varmt boken ”The Complete Guide to Fasting” av Jason Fung och Jimmy Moore (62). Den är inte MS-specifik men ger en god inblick i olika typer av fasta och vad man bör tänka på.

D-vitamin

Efter kost och fasta tar vi en titt på D-vitamin. Kopplingen mellan MS och D-vitaminnivåer har det forskats en hel del kring, och det har kommit en rad studier (26,63–71). Man har sett att högre D-vitaminnivåer korrelerar mot lägre skovfrekvens (64,70) och en översiktsstudie från 2017 rekommenderar en daglig D-vitamindos på 2000-4000IU, vilket motsvarar 50-100 µg per dag (64).

Det bör nämnas att nätapotekens D-vitamintillskott kan ha oerhört felaktig dosering enligt livsmedelsverkets granskning. Så be om recept från din neurolog eller köp kvalitetskontrollerade produkter från ett fysiskt apotek. Då de ofta inte har högre doseringar än RDI så får man, i så fall, ta flera tabletter i stället. Tänk också på att en högre dosering nödvändigtvis inte är bättre.

Träning

Det kanske minst kontroversiella området vi identifierat är träning och fysisk aktivitet. Det finns flera studier där man undersökt träningens effekt på MS (och EAE) (72–85). Man har sett att allt från vanlig aerob träning och generell fysisk aktivitet (72–75,77,81,83,84), simning (76) och hästhoppning (80), till högintensiv träning (78), balansträning (82) och styrketräning (79,85) alla har positiva effekter mot sjukdomen.

Rökning

Att rökning är skadligt för hälsan är väl känt. I en nyligen publicerad artikel där man har tittat närmare på tillgänglig forskning på området har man konstaterat att rökare har en högre risk att utveckla MS och upplever fler relaterade biverkningar och komplikationer (86). En review-artikel nämner att rökning ger en 14 gånger högre risk att utveckla MS (16).

Om nikotinberoendet gör det svårt att sluta röka så har snus paradoxalt nog visat sig minska risken för att utveckla MS (16). Det kan därför anses vara ett bättre alternativ än rökning ur MS-perspektiv.

Slutsats

Vi anser att det finns mycket man kan göra för att påverka sitt sjukdomstillstånd och sin sjukdomsutveckling. Detta ger i alla fall oss en känsla av att ha mera kontroll över våra liv trots att vi har MS.

Om du undrar något så är det bara att skriva en kommentar nedan eller skriva i forumet.

Vi avser uppdatera detta biblioteksbidrag regelbundet för att hålla det aktuellt med den senaste forskningen.

Referenslista

1. Hadgkiss, E. J., Jelinek, G. A., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. The association of diet with quality of life, disability, and relapse rate in an international sample of people with multiple sclerosis. Nutr Neurosci. 2015;18(3):125–36.

2. Irish, A. K., Erickson, C. M., Wahls, T. L., Snetselaar, L. G., & Darling, W. G. Randomized control trial evaluation of a modified Paleolithic dietary intervention in the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis: a pilot study. Degener Neurol Neuromuscul Dis. 2017;7:1–18.

3. Irish, A. K. Evaluation of a modified paleolithic dietary intervention for the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis [Thesis in Master of Science]. [Iowa]: University of Iowa; 2015.

4. Saresella, M., Mendozzi, L., Rossi, V., Mazzali, F., Piancone, F., LaRosa, F., ... & Clerici, M. Immunological and clinical effect of Diet Modulation of the gut Microbiome in Multiple sclerosis Patients: a Pilot study. Front Immunol. 2017;8:1391. 

5. Fitzgerald, K. C., Tyry, T., Salter, A., Cofield, S. S., Cutter, G., Fox, R., & Marrie, R. A. Diet quality is associated with disability and symptom severity in multiple sclerosis. Neurology. 2018;90(1):e1–11. 

6. Azary, S., Schreiner, T., Graves, J., Waldman, A., Belman, A., Guttman, B. W., ... & Ness, J. Contribution of dietary intake to relapse rate in early paediatric multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2018;89(1):28–33. 

7. Bisht, B., Darling, W. G., Grossmann, R. E., Shivapour, E. T., Lutgendorf, S. K., Snetselaar, L. G., ... & Wahls, T. L. A multimodal intervention for patients with secondary progressive multiple sclerosis: feasibility and effect on fatigue. J Altern Complement Med. 2014;20(5):347–55. 

8. Lauer, K. Diet and multiple sclerosis. Neurology. 1997;49(2):S55–61. 

9. Materljan, E., Materljan, M., Materljan, B., Vlačić, H., Barićev-Novaković, Z., & Sepčić, J. Multiple sclerosis and cancers in Croatia–a possible protective role of the» Mediterranean diet «. Coll Antropol. 2009;33(2):539–45. 

10. Sedaghat, F., Jessri, M., Behrooz, M., Mirghotbi, M., & Rashidkhani, B. Mediterranean diet adherence and risk of multiple sclerosis: a case-control study. Asia Pac J Clin Nutr. 2016;25(2):377–84. 

11. Riccio, P. The molecular basis of nutritional intervention in multiple sclerosis: a narrative review. Complement Ther Med. 2011;19(4):228–37. 

12. Chermon, D., Levi, I., Segal, E., & Achiron, A. Effect of dietary patterns on disease activity in early multiple sclerosis. Mult Scler J. 2018;24:551–551. 

13. Ramanathan, M., Fellows, K., Wahls, T., Browne, R., Bisht, B., Snetselaar, L., & Weinstock-Guttman, B. A Paleolithic Diet-Based Intervention Decreases Multiple Sclerosis Fatigue via Lipid Profile Changes. Neurology. 2018;90(15):P2. 358. 

14. Lee, J. E., Titcomb, T. J., Bisht, B., Rubenstein, L. M., Louison, R., & Wahls, T. L. A modified MCT-based ketogenic diet increases plasma β-hydroxybutyrate but has less effect on fatigue and quality of life in people with multiple sclerosis compared to a modified paleolithic diet: a waitlist-controlled, randomized pilot study. J Am Coll Nutr. 2021;40(1):13–25. 

15. Wahls, T. L., Titcomb, T. J., Bisht, B., Eyck, P. T., Rubenstein, L. M., Carr, L. J., ... & Snetselaar, L. G. Impact of the Swank and Wahls elimination dietary interventions on fatigue and quality of life in relapsing-remitting multiple sclerosis: The WAVES randomized parallel-arm clinical trial. Mult Scler Journal–Experimental Transl Clin. 2021;7(3). 

16. Nourbakhsh, B., & Mowry, E. M. Multiple sclerosis risk factors and pathogenesis. Contin Lifelong Learn Neurol. 2019;25(3):596–610. 

17. Zhou, X., Baumann, R., Gao, X., Mendoza, M., Singh, S., Sand, I. K., ... & Baranzini, S. E. Gut microbiome of multiple sclerosis patients and paired household healthy controls reveal associations with disease risk and course. Cell. 2022;185(19):3467–86. 

18. Langer-Gould, A., Black, L., Wu, J., Smith, J., Gonzales, E., Barcellos, L., ... & Lucas, R. Fish, Fatty Acid Biosynthesis Genes, and Multiple Sclerosis Susceptibility. Neurology. 2018;90(15):S44.002. 

19. Bäärnhielm, M., Olsson, T., & Alfredsson, L. Fatty fish intake is associated with decreased occurrence of multiple sclerosis. Mult Scler J. 2014;20(6):726–32. 

20. Cortese, M., Riise, T., Bjørnevik, K., Holmøy, T., Kampman, M. T., Magalhaes, S., ... & Myhr, K. M. Timing of use of cod liver oil, a vitamin D source, and multiple sclerosis risk: The EnvIMS study. Mult Scler J. 2015;21(14):1856–64. 

21. Swank, R. L., Lerstad, O., Strøm, A., & Backer, J. Multiple sclerosis in rural Norway: its geographic and occupational incidence in relation to nutrition. N Engl J Med. 1952;246(19):721–8. 

22. Westlund, K. Distribution and mortality time trend of multiple sclerosis and some other diseases in Norway. Acta Neurol Scand. 1970;46(4–5):455–83. 

23. Presthus, J. REPORT ON THE MULTIPLE SCLEROSIS INVESTIGATIONS IN WEST‐NORWAY. Acta Psychiatr Scand. 1960;35(S147):88–92. 

24. Goldberg, P., Fleming, M. C., & Picard, E. H. Multiple sclerosis: decreased relapse rate through dietary supplementation with calcium, magnesium and vitamin D. Med Hypotheses. 1986;21(2):193–200. 

25. Bates, D., Cartlidge, N. E., French, J. M., Jackson, M. J., Nightingale, S., Shaw, D. A., ... & Millar, J. H. A double-blind controlled trial of long chain n-3 polyunsaturated fatty acids in the treatment of multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1989;52(1):18–22. 

26. Hayes, C. E. Vitamin D: a natural inhibitor of multiple sclerosis. Proc Nutr Soc. 2000;59(4):531–5. 

27. D’hooghe, M. B., Haentjens, P., Nagels, G., & De Keyser, J. Alcohol, coffee, fish, smoking and disease progression in multiple sclerosis. Eur J Neurol. 2012;19(4):616–24. 

28. Kampman, M. T., Wilsgaard, T., & Mellgren, S. I. Outdoor activities and diet in childhood and adolescence relate to MS risk above the Arctic Circle. J Neurol. 2007;254(4):471–7. 

29. Kampman, M. T., & Brustad, M. Vitamin D: a candidate for the environmental effect in multiple sclerosis–observations from Norway. Neuroepidemiology. 2008;30(3):140–6. 

30. Weinstock-Guttman, B., Baier, M., Park, Y., Feichter, J., Lee-Kwen, P., Gallagher, E., ... & Awad, A. B. Low fat dietary intervention with ω-3 fatty acid supplementation in multiple sclerosis patients. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 2005;73(5):397–404. 

31. Kouchaki, E., Afarini, M., Abolhassani, J., Mirhosseini, N., Bahmani, F., Masoud, S. A., & Asemi, Z. High-dose ω-3 Fatty Acid Plus Vitamin D3 Supplementation Affects Clinical Symptoms and Metabolic Status of Patients with Multiple Sclerosis: A Randomized Controlled Clinical Trial. J Nutr. 2018;148(8):1380–6. 

32. Torkildsen, Ø., Wergeland, S., Bakke, S., Beiske, A. G., Bjerve, K. S., Hovdal, H., ... & Dalene, F. ω-3 fatty acid treatment in multiple sclerosis (OFAMS Study): a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Arch Neurol. 2012;69(8):1044–51. 

33. Nordvik, I., Myhr, K. M., Nyland, H., & Bjerve, K. S. Effect of dietary advice and n‐3 supplementation in newly diagnosed MS patients. Acta Neurol Scand. 2000;102(3):143–9. 

34. Jelinek, G. A., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. Association of fish consumption and omega 3 supplementation with quality of life, disability and disease activity in an international cohort of people with multiple sclerosis. Int J Neurosci. 2013;123(11):792–801. 

35. Simopoulos, A. P. Omega-3 fatty acids in inflammation and autoimmune diseases. J Am Coll Nutr. 2002;21(6):495–505. 

36. Rezaeizadeh, H., Mohammadpour, Z., Bitarafan, S., Harirchian, M. H., Ghadimi, M., & Homayon, I. A. Dietary fish intake and the risk of multiple sclerosis: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Nutr Neurosci. 2022;25(4):681–9. 

37. Winer, S., Astsaturov, I., Cheung, R. K., Schrade, K., Gunaratnam, L., Wood, D. D., ... & Dosch, H. M. T cells of multiple sclerosis patients target a common environmental peptide that causes encephalitis in mice. J Immunol. 2001;166(7):4751–6. 

38. Banwell, B., Bar‐Or, A., Cheung, R., Kennedy, J., Krupp, L. B., Becker, D. J., & Dosch, H. M. Abnormal T‐cell reactivities in childhood inflammatory demyelinating disease and type 1 diabetes. Ann Neurol. 2008;63(1):98–111. 

39. Malosse, D., Perron, H., Sasco, A., & Seigneurin, J. M. Correlation between milk and dairy product consumption and multiple sclerosis prevalence: a worldwide study. Neuroepidemiology. 1992;11(4–6):304–12. 

40. Al Wutayd, O., Mohamed, A. G., Saeedi, J., Al Otaibi, H., & Al Jumah, M. Environmental exposures and the risk of multiple sclerosis in Saudi Arabia. BMC Neurol. 2018;18(1):1–8. 

41. Lerner, A., & Matthias, T. Changes in intestinal tight junction permeability associated with industrial food additives explain the rising incidence of autoimmune disease. Autoimmun Rev. 2015;14(6):479–89. 

42. Marck, C. H., De Livera, A. M., Weiland, T. J., Jelinek, P. L., Neate, S. L., Brown, C. R., ... & Jelinek, G. A. Pain in People with Multiple sclerosis: associations with Modifiable lifestyle Factors, Fatigue, Depression, anxiety, and Mental health Quality of life. Front Neurol. 2017;8:461. 

43. Farez, M. F., Fiol, M. P., Gaitán, M. I., Quintana, F. J., & Correale, J. Sodium intake is associated with increased disease activity in multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2015;86(1):26–31. 

44. Faraco, G., Brea, D., Garcia-Bonilla, L., Wang, G., Racchumi, G., Chang, H., ... & Iadecola, C. Dietary salt promotes neurovascular and cognitive dysfunction through a gut-initiated TH17 response. Nat Neurosci. 2018;21(2):240–9. 

45. Wilck, N., Matus, M. G., Kearney, S. M., Olesen, S. W., Forslund, K., Bartolomaeus, H., ... & Vvedenskaya, O. Salt-responsive gut commensal modulates T H 17 axis and disease. Nature. 2017;551(7682):585–9. 

46. Fitzgerald, K. C., Munger, K. L., Hartung, H. P., Freedman, M. S., Montalbán, X., Edan, G., ... & Howell, S. Sodium intake and multiple sclerosis activity and progression in BENEFIT. Ann Neurol. 2017;82(1):20–9. 

47. Cortese, M., Yuan, C., Chitnis, T., Ascherio, A., & Munger, K. L. No association between dietary sodium intake and the risk of multiple sclerosis. Neurology. 2017;89(13):1322–9. 

48. Choi, I. Y., Piccio, L., Childress, P., Bollman, B., Ghosh, A., Brandhorst, S., ... & Wei, M. A diet mimicking fasting promotes regeneration and reduces autoimmunity and multiple sclerosis symptoms. Cell Rep. 2016;15(10):2136–46. 

49. Vasconcelos, A. R., Yshii, L. M., Viel, T. A., Buck, H. S., Mattson, M. P., Scavone, C., & Kawamoto, E. M. Intermittent fasting attenuates lipopolysaccharide-induced neuroinflammation and memory impairment. J Neuroinflammation. 2014;11(1):1–14. 

50. Choi, I. Y., Lee, C., & Longo, V. D. Nutrition and fasting mimicking diets in the prevention and treatment of autoimmune diseases and immunosenescence. Mol Cell Endocrinol. 2017;455:4–12. 

51. Razeghi Jahromi, S., Ghaemi, A., Alizadeh, A., Sabetghadam, F., Moradi Tabriz, H., & Togha, M. Effects of intermittent fasting on experimental autoimune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Iran J Allergy Asthma Immunol. 2016;15(3):212–9. 

52. Sanna, V., Di Giacomo, A., La Cava, A., Lechler, R. I., Fontana, S., Zappacosta, S., & Matarese, G. Leptin surge precedes onset of autoimmune encephalomyelitis and correlates with development of pathogenic T cell responses. J Clin Invest. 2003;111(2):241–50. 

53. Gerriets, V. A., Danzaki, K., Kishton, R. J., Eisner, W., Nichols, A. G., Saucillo, D. C., ... & MacIver, N. J. Leptin directly promotes T‐cell glycolytic metabolism to drive effector T‐cell differentiation in a mouse model of autoimmunity. Eur J Immunol. 2016;46(8):1970–83. 

54. Bai, M., Wang, Y., Han, R., Xu, L., Huang, M., Zhao, J., ... & Chen, Y. Intermittent caloric restriction with a modified fasting-mimicking diet ameliorates autoimmunity and promotes recovery in a mouse model of multiple sclerosis. J Nutr Biochem. 2021;87:108493. 

55. Fontán-Lozano, Á., López-Lluch, G., Delgado-García, J. M., Navas, P., & Carrión, Á. M. Molecular bases of caloric restriction regulation of neuronal synaptic plasticity. Mol Neurobiol. 2008;38(2):167–77. 

56. Kafami, L., Raza, M., Razavi, A., Mirshafiey, A., Movahedian, M., & Khorramizadeh, M. R. Intermittent feeding attenuates clinical course of experimental autoimmune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Avicenna J Med Biotechnol. 2010;2(1):47. 

57. Cignarella, F., Cantoni, C., Ghezzi, L., Salter, A., Dorsett, Y., Chen, L., ... & Zhou, Y. Intermittent Fasting Confers Protection in CNS Autoimmunity by Altering the Gut Microbiota. Cell Metab. 2018;27(6):1222–35. 

58. Piccio, L., Stark, J. L., & Cross, A. H. Chronic calorie restriction attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis. J Leukoc Biol. 2008;84(4):940–8. 

59. Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez, V., Cutrera, R. A., & Cardinali, D. P. Experimental allergic encephalomyelitis in male Lewis rats subjected to calorie restriction. J Physiol Biochem. 2004;60(4):245–52. 

60. Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez-Ortega, V., Fernández-Mateos, M. P., & Cardinali, D. P. Immune response after experimental allergic encephalomyelitis in rats subjected to calorie restriction. J Neuroinflammation. 2007;4(1):1–10. 

61. Fitzgerald, K. C., Vizthum, D., Henry-Barron, B., Schweitzer, A., Cassard, S. D., Kossoff, E., ... & Mattson, M. P. Effect of intermittent vs. daily calorie restriction on changes in weight and patient-reported outcomes in people with multiple sclerosis. Mult Scler Relat Disord. 2018;23:33–9. 

62. Moore, J., & Fung, J. The complete guide to fasting: Heal your body through intermittent, alternate-day, and extended fasting. Canada: Victory Belt Publishing Inc.; 2016. 

63. Ascherio, A., Munger, K. L., & Simon, K. C. Vitamin D and multiple sclerosis. Lancet Neurol. 2010;9(6):599–612. 

64. Pierrot-Deseilligny, C., & Souberbielle, J. C. Vitamin D and multiple sclerosis: An update. Mult Scler Relat Disord. 2017;14:35–45. 

65. Ascherio, A., Munger, K. L., White, R., Köchert, K., Simon, K. C., Polman, C. H., ... & Edan, G. Vitamin D as an early predictor of multiple sclerosis activity and progression. JAMA Neurol. 2014;71(3):306–14. 

66. Mowry, E. M., Krupp, L. B., Milazzo, M., Chabas, D., Strober, J. B., Belman, A. L., ... & Waubant, E. Vitamin D status is associated with relapse rate in pediatric‐onset multiple sclerosis. Ann Neurol. 2010;67(5):618–24. 

67. Laursen, J. H., Søndergaard, H. B., Sørensen, P. S., Sellebjerg, F., & Oturai, A. B. Vitamin D supplementation reduces relapse rate in relapsing-remitting multiple sclerosis patients treated with natalizumab. Mult Scler Relat Disord. 2016;10:169–73. 

68. Pierrot-Deseilligny, C., Rivaud-Péchoux, S., Clerson, P., de Paz, R., & Souberbielle, J. C. Relationship between 25-OH-D serum level and relapse rate in multiple sclerosis patients before and after vitamin D supplementation. Ther Adv Neurol Disord. 2012;5(4):187–98. 

69. Simpson, S., Taylor, B., Blizzard, L., Ponsonby, A. L., Pittas, F., Tremlett, H., ... & van der Mei, I. Higher 25‐hydroxyvitamin D is associated with lower relapse risk in multiple sclerosis. Ann Neurol. 2010;68(2):193–203. 

70. McKay, K. A., Jahanfar, S., Duggan, T., Tkachuk, S., & Tremlett, H. Factors associated with onset, relapses or progression in multiple sclerosis: a systematic review. Neurotoxicology. 2017;61:189–212. 

71. Krementsov, D. N., Asarian, L., Fang, Q., McGill, M. M., & Teuscher, C. Sex-specific gene-by-Vitamin D interactions regulate susceptibility to central nervous system autoimmunity. Front Immunol. 2018;9:1622. 

72. Marck, C. H., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Van der Meer, D. M., Pereira, N. G., & Jelinek, G. A. Physical activity and associated levels of disability and quality of life in people with multiple sclerosis: a large international survey. BMC Neurol. 2014;14(1):1–11. 

73. Le Page, C., Bourdoulous, S., Beraud, E., Couraud, P. O., Rieu, M., & Ferry, A. Effect of physical exercise on adoptive experimental auto-immune encephalomyelitis in rats. Eur J Appl Physiol. 1996;73(1–2):130–5. 

74. Souza, P. S., Gonçalves, E. D., Pedroso, G. S., Farias, H. R., Junqueira, S. C., Marcon, R., ... & Calixto, J. B. Physical exercise attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis by inhibiting peripheral immune response and blood-brain barrier disruption. Mol Neurobiol. 2017;54(6):4723–37. 

75. Benson, C., Paylor, J. W., Tenorio, G., Winship, I., Baker, G., & Kerr, B. J. Voluntary wheel running delays disease onset and reduces pain hypersensitivity in early experimental autoimmune encephalomyelitis (EAE). Exp Neurol. 2015;271:279–90. 

76. Bernardes, D., Oliveira-Lima, O. C., da Silva, T. V., Faraco, C. C. F., Leite, H. R., Juliano, M. A., ... & Arantes, R. M. E. Differential brain and spinal cord cytokine and BDNF levels in experimental autoimmune encephalomyelitis are modulated by prior and regular exercise. J Neuroimmunol. 2013;264(1–2):24–34. 

77. Dalgas, U., & Stenager, E. Exercise and disease progression in multiple sclerosis: can exercise slow down the progression of multiple sclerosis? Ther Adv Neurol Disord. 2012;5(2):81–95. 

78. Zaenker, A., Favret, F., Londsdorfer E. L., Muff, G., De Seze, J., Isner-Horobeti, M. E. High-intensity interval training combined with resistance training improves physiological capacities, strength and quality of life in multiple sclerosis patients: a pilot study. Eur J Phys Rehabil Med Ed Minerva Medica. 2017; 

79. Kjølhede, T., Siemonsen, S., Wenzel, D., Stellmann, J. P., Ringgaard, S., Pedersen, B. G., ... & Dalgas, U. Can resistance training impact MRI outcomes in relapsing-remitting multiple sclerosis? Mult Scler J. 2018;24(10):1356–65. 

80. Vermöhlen, V., Schiller, P., Schickendantz, S., Drache, M., Hussack, S., Gerber-Grote, A., & Pöhlau, D. Hippotherapy for patients with multiple sclerosis: A multicenter randomized controlled trial (MS-HIPPO). Mult Scler J. 2018;24(10):1375–82. 

81. Stellmann, J. P., Schulz, K. H., Maarouf, A., Baquet, L., Poettgen, J., Patra, S., ... & Nolte, G. Aerobic exercise induces functional and structural reorganisation of the brain network: Results from a randomized controlled trial in relapsing-remitting multiple sclerosis. Mult Scler J. 2017;23:75–6. 

82. Hebert, J. R., Corboy, J. R., Vollmer, T., Forster, J. E., & Schenkman, M. Efficacy of Balance and Eye-Movement Exercises for Persons With Multiple Sclerosis (BEEMS). Neurology. 2018;90(9):e797–807. 

83. Stennett, A., De Souza, L., & Norris, M. The meaning of exercise and physical activity in community dwelling people with multiple sclerosis. Disabil Rehabil. 2020;42(3):317–23. 

84. Negaresh, R., Motl, R., Mokhtarzade, M., Ranjbar, R., Majdinasab, N., Khodadoost, M., ... & Patel, D. Effect of Short-Term Interval Exercise Training on Fatigue, Depression, and Fitness in Normal Weight vs. Overweight Person With Multiple Sclerosis. Explore. 2019;15(2):134–41. 

85. Rahimi, A. Eight weeks resistance training reduces interlukin-17 in women with multiple sclerosis. J Phys Act Horm. 2019;2(4):26–40. 

86. Arneth B. Multiple Sclerosis and Smoking. Am J Med. 2020;133(7):783–8.

Ändringshistorik

2018-08-12
Första versionen.

2019-05-12
1. Lagt till fler referenser. De flesta av de nya artiklarna publicerades efter första versionen. De ger ingen direkt ny information utan stärker resonemangen i föregående version.
2. Tagit bort en referens i ursprungslistan som var en dubblett.
3. Förtydligat enstaka detaljer i texten såsom att några av studierna kring fasta inte enbart var gjorda på möss.
4. Lagt till rubriker i referenslistan för tydligare struktur.
5. Lagt till denna ändringshistorik.

2020-10-02
1. Tagit bort rekommendationer kring fiuskolja, spannmål och mjölkprodukter pga för tunn forskningsgrund.
2. Flyttat fet fisk och fasta/kalorirestriktion till mer osäkra. Detta då fet fisk inte är så beforskat och fasta/kalorirestriktion är kontroversiellt.
3. Justerat inledningen och löptexten baserat på ändringarna ovan.

2021-08-01
1. Lagt till avsnitt om rökning.
2. Justerat meningsuppbyggnader.
3. Lagt till ref [87] och [88].

2022-09-25
1. Uppdaterad referenshantering.
2. Mindre justeringar av meningsbyggnad.
3. Tre nya artiklar tillagda.
4. Lagt till referens till bokrekommendation om fasta.

Beskurna och ihopklippta foton av Rain Love AMR, @Qbert och Gareth Williams.

Detta inlägg har 8 kommentarer

Svar om Träning, Osynligt skov, Skumma fenomen, MS-kram och Hjärnblödning

Ung Med MS

MS-neurologen Albert Hietala från Karolinska Sjukhuset i Stockholm svarar på dina frågor om MS. Detta är vi oerhört glada och tacksamma för!

Ställ en egen fråga

Träning

”Hej Albert! Träning ska ju vara bra för MS. Men varje gång jag anstränger mig hårt känner jag av pirrningar och små muskelryckningar i framförallt benen, Betyder det att jag borde träna på ett annat sätt eller är det bara att köra på?”

Svar: Hej! Detta är det paradoxala, både när man har fatigue (energilöshet), pirrningar, och annat jäkelskap så är det alltid bäst att bara köra på…inget kan gå fel. Om man inte ramlar eller skadar sig pga klantighet.

Osynligt skov

”Om man bara har haft lättare sensoriska symtom under ett skov, kan det då hända att det inte syns på MR?”

Svar: Ja, mest troligt är att det varit ett pseudoskov, eller något helt annat! ”Friska” personer kan ibland erfara sensoriska symptom utan att de får/har en diagnos.

Skumma fenomen

”Hej!
1. Jag blev diagnostiserad för skovformad ms för 4 månader sedan, att ställa diagnosen tog drygt 1 månad, sökte vård 22 dagar efter första symtom och behandlingen sattes igång cirka 3 månader efter första symtomdebut alltså varit obehandlad 3 månader tills jag fick min första behandling. Står just nu på en bromsbehandling, Tysabri. Tycker att den fungerar bra. Har tillkommit flera lesioner på MR, detta på grund av obehandlad tid för inväntan på diagnos mellan symtomdebut, från första undersökning till diagnosbesked, troligtvis att man kan förvänta sig lesioner och regress då.
Men det var först i början av juni som jag upplevde brännande känsla i vänster fot som sträcker sig upp till fotledsnivå. Mitt allra första ms symtom var bl.a brännande känsla vid exponering av kyla men då var det hela vänstra kroppshalva. Min fråga är om detta kan vara farligt? Jag misstänker själv att det kan vara ett pseudoskov, på grund av hög temperatur nu på sommaren tror jag att detta skov triggades igång av solen. Har hållit på i cirka 18 dagar, tror det nästan är helt borta nu. Undrar om det också finns något preventivt för framtida pseudoskov?

2. Även i början av juni upplevde jag nästäppa som höll i sig cirka 1 dag, sedan dess och fram till idag har jag inte kunnat nysa något. Även om jag får en reaktion av solen eller damm etc. så får jag inte ihop en nysning, känner av att den är på väg men avbryts av sig själv. I vanliga fall har jag kunnat nysa, tycker att detta är avvikande. Vad beror detta på är min fråga? Kan det bero på någon lesion/inflammation i hjärna och ryggmärg? Eftersom de också styr hålrummen i näsan? Kan även att det finns kvar fynd i cervikalnivå C3 och C4 samt regress av svullnad i medulla. Har detta någon betydelse? Kan även tillägga att en del lesioner minskat i sina storlekar vilket är positivt. Vill gärna ha en förklaring funktioner på medulla och cervikalnerverna och dess påverkan. Tacksam för svar! Med vänliga hälsningar Sara”

Svar: Hej! Du har en initialt aggressiv MS där flera nya lesioner kom i väntan på att Tysabrieffekten kommer igång. Det är utmärkt att man påbörjat Tysabri, som är ett mycket bra läkemedel vid aggressiv MS. Mycket oreda har ändå hunnit uppstå och genom att du har spridda lesioner i halsryggmärg och sannolikt i förlängda märgen så kan du uppleva en del ”skumma” fenomen som du beskriver. För att få förståelse för hur ryggmärg och ffa kranialnerver som kommer från förlängda märgen (pons, medulla oblongata etc) så måste jag nog hänvisa till lärobok, alt anatomibilder på nätet. Små lesioner i dessa områden kan ”spöka” rejält.

I och med att man nu kommit igång med Tysabri så känns dessa symptom ej som alarmerande. Det kan vara av värde att göra en MR inom 6mån. Om du trots Tysabri får fler lesioner så är du kandidat för stamcellstransplantation.

MS-kram

”Har stickande brinnande känsla i höger bröst som ibland strålar mot magen,ibland armen osv..ibland känner jag inget sen kommer det tillbaka(främst när jag tänker på det ,är orolig pga bröstcancer osv).vad kan detta vara? Brukar MS skov se ut så här? Har fått mabthera nu sedan 2018,kvinna 31 år”

Svar: Hej! Detta är svårt att svara på, man behöver göra en klinisk undersökning. Ibland kan MS ge upphov till ett tryck över bröstkorgen ”MS-hug” – MS-kram på svenska. Detta fenomen har vi svårt att förklara. Du beskriver dock mer högersidiga symptom. Det kan vara ett plack i ryggmärgen som spökar. Det ter sig inte som bröstcancer. Du har ett mkt bra skydd mot MS skov genom din Mabtherabehandling. Men se till att mina kollegor tar CD20 eller CD19 celltal, vissa kan utveckla antikroppar mot medicinen och då tappar den verkan.

Hjärnblödning

”Hej om vi får hjärnblödning och funktionen tinningslobben slutar fungera, kan vi få tillbaka den och finns det en del av hjärnan som minns något? Tacksam för ett snabbt svar. Mvh Anja.”

Svar: Hej! Detta beror på storleken/omfattningen av skadan och ålder på patienten. Är man ung är hjärnan betydlig mer plastisk (omformningsbar) och funktioner från det skadade området kan kompenseras av andra områden, inklusive motstående sida i hjärnan.

Beskuret foto av Jonathan Borba från Unsplash

Detta inlägg har inga kommentarer

Snabbare än någonsin trots MS

sofia.norgren

Hej alla fina kämpar!

När jag fick min diagnos för drygt fem år sedan trodde jag att det var kört. Jag var säker på att allt i mitt liv skulle bli sämre. Idag vet jag att det inte är så.

Det hela började med en synnervsinflammation i april 2014. Jag hade bestämt mig för att springa ett halvmaraton, men veckan innan hade jag en ordentlig huvudvärk och var säker på att jag höll på att bli sjuk. Mina tre barn var sjuka så jag var övertygad om att de hade smittat mig och att huvudvärken var ett tecken på att en förkylning var på väg. Men jag blev inte sjuk ut utan kunde ställa upp på tävlingen, dock märkte jag strax efter målgång att synen var kraftigt försämrad på ena ögat.

Karusellen drog igång, det var läkaren på vårdcentralen som skickade mig till ögonmottagning och väl där konstaterades en inflammation på synnerven. Det blev en remiss till neurologen, magnetkameraundersökning och lumbalpunktion och flera andra tester. Så efter några månaders fick jag samtalet jag bävat för: Du har MS.

Ångesten var avgrundslik i början, chocken total. Jag, som inte kände mig sjuk hade helt plötslig fått en sjukdom som dessutom var kronisk. Jag kunde inte tänka på något annat än att jag hade fått en sjukdom och var övertygad om att jag i framtiden skulle vara rullstolsbunden. Jag hade massa förutfattade meningar om denna sjukdom och hittade tyvärr massa information om sjukdomen på nätet som inte var uppdaterad. Oftast utgick den infon från data där patienter gått utan bromsmedicin, det kan jag förstå idag, men inte då i början när jag ägnade massa tid åt att googla på sjukdomen i allmänhet och mina symtom i synnerhet.

Första året, eller mer än ett år, så mådde jag inte alls bra. Synen hade jag fått tillbaka, det mesta iaf, men jag hade oerhört svårt att acceptera att livet hade förändrats och att förutsättningarna var andra. Jag kände ilska, skam och kunde inte förlika mig med tanken att just jag blivit drabbad. Men på något vis lyckades jag, men en otrolig bra hjälp och stöttning från neurologmottagningen på Falu lasarett vända mina tankar och jag började sakteligen kravla mig upp ur detta svarta avgrundshål. Jag fick gå en MS-skola och träffa andra människor med MS och vi fick ny uppdaterad information om sjukdomen, vilka behandlingar som fanns och vad man själv kan göra för att må bättre. Jag lyckades vända denna negativa spiral och hitta verktyg för att lära mig fortsätta leva och finna glädje trots att livet tagit en oväntad vändning.

Så vad gjorde då konkret jag för att må bättre: Dels så började jag aktivt jobba med mina tankar, jag insåg att allt jag tänkte bara var negativt om MS, det fanns inga nyanser i mina tankar. Mina tankar avgjorde hur jag mådde och eftersom jag bara tänkte negativt mådde jag såklart därefter. Så jag blev uppmärksammad på hur jag tänkte och hur detta påverkade mig och började försöka tänka andra tankar. I detta arbete fick jag ovärderlig hjälp av både kuratorer och KBT -terapeuter knutna till neurologmottagningen. Jag märkte också otrolig skillnad, när jag började tänka på ett annat sätt kring min sjukdom, så märkte jag inte heller av mina symtom lika mycket. Eller åtminstone fokuserade jag inte på det lika mycket.

Den andra viktiga pusselbiten för mitt välmående och hur jag lyckades jobba mig ur krisen det innebar att få en sjukdom, var min träning. Jag är en person som alltid tränat, och efter att jag fått mina tre barn var det just löpning som jag fastnat för. Så enkelt och lättillgängligt. Jag fick även till mig, genom sjukgymnasterna på neurologmottagningen, att träning är viktigt för MS-patienter. Det fanns viss forskning som pekade på en minskad skov frekvens och en snabbare återhämtning efter skov för patienter som tränat regelbundet. Detta var jag redo för att höra. Så jag tog upp träningen igen och började även nu träna löpning mer målinriktat. Jag gick med i en lokal löparklubb och fick hjälp med styrketräning av sjukgymnasterna. Detta fick mig att må så mycket bättre, plötsligt fick jag också något meningsfullt att fokusera på. Det blev ett fritidsintresse som gav mig positiv energi och dessutom svarade min kropp bra på träningen. Trots MS kunde jag ju springa och träna och dessutom förbättra mig, vilken otrolig känsla! Träningen blev ett kvitto på att min kropp fungerade och jag känner mig piggare och gladare när jag får träna.

Mina resultat inom löpningen är egentligen inte det viktigaste, utan det är att jag mår bra, både fysiskt och psykiskt av att få röra på mig. Men det är ändå en sådan revansch för mig att kunna prestera på den nivån jag gör trots en kronisk sjukdom. I juni sprang jag t.ex. mitt första maraton på en tid av 3 timmar och 12 minuter och i augusti kom jag på plats 35 på tjejmilen och i Stockholm halvmaraton blev jag inbjuden att starta i elitledet. Helt fantastiskt! Mitt nästa mål nu är att ta mig till USA och springa Boston Marathon i april. Jag har med min tid från Stockholm maraton direktkvalificerat mig!

Så mycket i mitt liv blev faktiskt inte sämre efter att jag fått MS. Jag har idag en annan syn på MS. Jag kan se att jag lärt mig mycket, både om mig själv och om livet. Jag har blivit bättre på att leva i nuet och vara tacksam för det jag har. Jag har dåliga dagar också, dagar då jag inte orkar någonting, då synen och balansen är dålig och MS-tröttheten vedervärdig. Men jag ser med tillförsikt på framtiden och har bestämt mig för att inte bli min sjukdom. Jag har insett att mitt allmänna välbefinnande kommer styra hur jag upplever vissa symtom och därför fokuserar jag på att påverka just det. Jag prioriterar det som är riktigt i livet för mig: mina barn, träningen, sömn och kost och sociala relationer. Jag försöker vara mitt bästa jag utifrån de förutsättningar jag har fått. Gör det ni också! Testa era gränser och lev det liv ni vill leva!

MS is not the end of the world it is just a new beginning!

Följ mig gärna på Instagram! @runfor.ms

Detta inlägg har 7 kommentarer

Ett litet ryck

Qbert

Semestern är slut och vardagen återfinner sig sakta. Jag har kommit fram till att det är dags att börja ta lite extra bra hand om min kropp. Jag har inga bantningsambitioner eller så, utan detta baseras bara på följande tankegångar:

MS-mediciner hjälper tyvärr, än så länge, inte kroppen med läkande av de skador som sjukdomen orsakat, utan det är kroppen som står för återhämtningen. Om kroppen är glad borde den ha bättre förutsättningar för återhämtning. Så… därför har jag, både ur ett allmänt hälsoperspektiv och ur ett MSåterhämtningsperspektiv, gjort ett hälsoryck. Sedan tre veckor tillbaka har jag och min sambo helt frångått onyttig snabbmat, minimerat onödigt sockerintag samt återupptagit och intensifierat träningen.

Träningen består mest av simning för min del. Värmen gör att det går rätt kasst att till exempel springa. Blir efter en stund både halvblind och halt, och det resulterar i att jag antingen springer in i en lyktstolpe, snubblar, får muskelont eller i värsta fall allt på en gång. 🙂

Vad det gäller den här sidan så vill jag passa på att påminna om att alla kan vara med och bidra till innehållet. Det vore jätteroligt om fler delar med sig av sina diagnosberättelser, erfarenheter av mediciner, behandlingar, träning, rehabilitering med mera. Sidan blir vad vi alla som besöker den, gör den till.

Ha det fint därute!

Detta inlägg har inga kommentarer

Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll.