Livsstilsråd för dig med MS

Livsstil för dig med MS

Senast uppdaterad 2022-09-25 – Ändringshistorik återfinns längst ner.

Personer med MS är ofta intresserade av vad de själva kan göra i sin vardag för att bättre kunna hantera sin sjukdom, mildra sina besvär och kanske till och med reparera skador de ådragit sig. Denna efterfrågan på information kring livsstil är något som vi här på Ung Med MS märker av. Problemet är att få vet var de ska börja leta eller hur de kan ska sålla i det överflöd av information som finns på nätet. För att underlätta i det arbetet har @Imni och @Qbert här på Ung Med MS gått igenom vetenskaplig litteratur på området för att försöka ge ett nyanserat svar på frågan:

Vad kan du som MS-patient göra, utöver att ta din bromsmedicin, för att bättre kunna hantera din sjukdom?

Sammanfattning

Vi kan konstatera att det finns en rad livsstilsfaktorer som kan vara värda att ta hänsyn till om man har skovvis förlöpande MS. Baserat på de vetenskapliga studier vi tagit del av anser vi att det kan vara fördelaktigt att:

  • Äta mycket grönsaker, bär och frukt
  • Undvika processad mat (skräpmat och helt/delvis färdiglagade produkter)
  • Träna regelbundet
  • Ta extra D-vitamin
  • Sluta röka

Det finns områden där forskningen inte kommit lika långt som ovan, men där det finns goda indikatorer på att det kan vara fördelaktigt att även:

  • Äta mycket fet fisk
  • Minska saltintaget
  • Implementera regelbunden fasta, intermittent fasta och/eller kalorirestriktion baserat på dina förutsättningar (se boktips nedan).

Belägg och detaljer finner ni nedan.

Inledning

Vi kommer inte att ge detaljerade måltidsplaner eller specifika träningsprogram utan försöka måla med breda penseldrag. All information vi presenterar har sin grund i vetenskapliga studier, vars referenser hittas längst ner på sidan. Tyvärr är dessa studier ofta, oavsett om de tittar på kostupplägg, träning eller andra interventioner ganska begränsade i sin omfattning. Men de representerar i alla fall den bästa information vi har i dagsläget. Det bör även nämnas att majoriteten av forskningen är fokuserad på skovvis förlöpande MS, så det är tyvärr mestadels den typen av MS som omfattas av forskningen som presenteras här, även om undantag förekommer.

Efter den korta sammanfattningen ovan kommer vi att fokuserar vi på de områden där vi lyckats identifiera ett flertal studier (både studier på patienter med MS men även på musmodellen av MS, förkortad EAE). Vi har endast valt ut områden där majoriteten av studierna pekar i samma riktning, för det är endast inom dessa områden vi anser att man kan ge generella råd. De områden vi identifierat är ”Kost/dieter”, ”D-vitamin”, ”Träning” och “Rökning”. Området ”fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion” kommer inte redovisas som en rekommendation utan mer som en intressant metod. Fler områden såsom tex ”stresshantering” kan komma att läggas till när tillräckligt vetenskapligt underlag finns.

Kost / Dieter

Av de kategorier vi tittar på här är kost den som väcker störst intresse bland MS-patienter. Under årens lopp har det gjorts flertalet studier där man antingen tittar på enskilda komponenter i kosten (såsom olika fetter eller specifika ämnen i kost) eller på hela dieter. Det finns flera dieter som sägs kunna hjälpa vid MS (Wahls Protocol / Wahls Elimimination diet, AIP, Swank, Best Bet Diet, MS Recovery Diet, etc) men vi tänker inte rangordna eller på något sätt betygsätta dessa. Men med utgångspunkt i dessa dieter noteras att alla har en gemensam komponent – ett stort intag av grönsaker, bär och frukt.

Samtliga av studierna på området som vi tittat på (1–15) visar på positiva effekter för patienter, oavsett om det är en (strukturerad) så kallad stenålderskost (2,3,7,13–15), en medelhavskost (9,10,12) eller helt enkelt en kost med ett stort intag av grönsaker, bär och frukt (1,4–6,8,11). , som undersökts. Det kan också noteras att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, med ett högt intag av kostfibrer, resulterar i en mer diversifierad tarmflora. Kopplingen mellan just tarmfloran och autoimmuna sjukdomar är något som är ett väldigt aktuellt forskningsområde (16,17) men det är inget vi kommer att kommentera vidare här. Något man däremot sett i flertalet studier är att flera av de ovan nämnda dieterna hade en klart positivt inverkan på fatigue och därigenom på ett mått som mäter patienters livskvalite (Quality of Life, QoL). (2,14,15).

Ett inom MS-kretsar mycket omdiskuterat område är kopplingen mellan intag av fisk och antingen fördröjd utveckling av att få MS, eller att mildra dess effekt (18–36). Det är sällan studier tittar på enbart effekten av Omega-3-tillskott på MS även om de studier vi refererar till här visar på positiva effekter. Enbart en studie har gjorts specifikt på Omega-3-tillskott och den visar inte på någon signifikant skillnad mot placebo (32) En nyligen publicerad metaanalys (36) kommer dock fram till att fiskintag kan reducera risken att utveckla MS. Vår slutsats är därför att det är bättre att äta fet fisk än att ta Omega-3-tillskott.

Så nu när vi sett att en kost rik på grönsaker, bär och frukt, samt fet fisk, kan vara bra mot MS, finns det då något livsmedel som är sämre? Här är forskningen inte lika tydlig men det finns indikationer på att mejeriprodukter kan ge negativa följder (37–39) samt att processad mat, eller ”skräpmat”, har ökar risken för att få MS (40) samt ge negativa följder när man väl fått sjukdomen (41,42). Notera att processad mat inkluderar alla former av helt/delvis färdiglagade produkter såsom tex pastasåser. Indikationer finns även att ett högt saltintag har setts ge förvärrade symtom (43–45) även om inte alla studier pekar i samma riktning i det fallet (46,47).

Fasta / intermittent fasta / kalorirestriktion

Nästa område vi tar en titt på är fasta, intermittent fasta och kalorirestriktion. Forskning kring detta, ibland kontroversiella ämne, och dess koppling till neurodegenerativa sjukdomar i allmänhet, och MS i synnerhet, har pågått i flera årtionden även om många av studierna är relativt nya. Den kanske mest kända studien kring fasta och MS kom 2016 där en fem dagar lång diet som skulle försätta kroppen i att efterlikna fasteläge visade på mycket goda resultat, både för människor och möss (48). Man har i studier sett att fasta minskar neuroinflammation (49) och flertalet studier visar på goda effekter på möss med EAE och/eller patienter med MS med antingen fasta (48,50–54), intermittent fasta (55–57) eller kalorirestriktion (58–61).

Med det sagt är inte fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion något som vem som helst bör ge sig på. Dessa interventioner kräver att man är väl insatt i kost- och näringslära samt att man inte har, har haft, eller riskerar någon typ av ätstörning. Man bör även ha ett BMI som inte är för lågt (normalspann: 18.5 – 24.9). Av dessa anledningar ser vi inte på fasta/intermittent fasta/kalorirestriktion som en intervention vi kan rekommendera utan mer som mycket lovande metod som bör implementeras med försiktighet.

För dig som vill prova på att fasta rekommenderas varmt boken ”The Complete Guide to Fasting” av Jason Fung och Jimmy Moore (62). Den är inte MS-specifik men ger en god inblick i olika typer av fasta och vad man bör tänka på.

D-vitamin

Efter kost och fasta tar vi en titt på D-vitamin. Kopplingen mellan MS och D-vitaminnivåer har det forskats en hel del kring, och det har kommit en rad studier (26,63–71). Man har sett att högre D-vitaminnivåer korrelerar mot lägre skovfrekvens (64,70) och en översiktsstudie från 2017 rekommenderar en daglig D-vitamindos på 2000-4000IU, vilket motsvarar 50-100 µg per dag (64).

Det bör nämnas att nätapotekens D-vitamintillskott kan ha oerhört felaktig dosering enligt livsmedelsverkets granskning. Så be om recept från din neurolog eller köp kvalitetskontrollerade produkter från ett fysiskt apotek. Då de ofta inte har högre doseringar än RDI så får man, i så fall, ta flera tabletter i stället. Tänk också på att en högre dosering nödvändigtvis inte är bättre.

Träning

Det kanske minst kontroversiella området vi identifierat är träning och fysisk aktivitet. Det finns flera studier där man undersökt träningens effekt på MS (och EAE) (72–85). Man har sett att allt från vanlig aerob träning och generell fysisk aktivitet (72–75,77,81,83,84), simning (76) och hästhoppning (80), till högintensiv träning (78), balansträning (82) och styrketräning (79,85) alla har positiva effekter mot sjukdomen.

Rökning

Att rökning är skadligt för hälsan är väl känt. I en nyligen publicerad artikel där man har tittat närmare på tillgänglig forskning på området har man konstaterat att rökare har en högre risk att utveckla MS och upplever fler relaterade biverkningar och komplikationer (86). En review-artikel nämner att rökning ger en 14 gånger högre risk att utveckla MS (16).

Om nikotinberoendet gör det svårt att sluta röka så har snus paradoxalt nog visat sig minska risken för att utveckla MS (16). Det kan därför anses vara ett bättre alternativ än rökning ur MS-perspektiv.

Slutsats

Vi anser att det finns mycket man kan göra för att påverka sitt sjukdomstillstånd och sin sjukdomsutveckling. Detta ger i alla fall oss en känsla av att ha mera kontroll över våra liv trots att vi har MS.

Om du undrar något så är det bara att skriva en kommentar nedan eller skriva i forumet.

Vi avser uppdatera detta biblioteksbidrag regelbundet för att hålla det aktuellt med den senaste forskningen.

Referenslista

1. Hadgkiss, E. J., Jelinek, G. A., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. The association of diet with quality of life, disability, and relapse rate in an international sample of people with multiple sclerosis. Nutr Neurosci. 2015;18(3):125–36.

2. Irish, A. K., Erickson, C. M., Wahls, T. L., Snetselaar, L. G., & Darling, W. G. Randomized control trial evaluation of a modified Paleolithic dietary intervention in the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis: a pilot study. Degener Neurol Neuromuscul Dis. 2017;7:1–18.

3. Irish, A. K. Evaluation of a modified paleolithic dietary intervention for the treatment of relapsing-remitting multiple sclerosis [Thesis in Master of Science]. [Iowa]: University of Iowa; 2015.

4. Saresella, M., Mendozzi, L., Rossi, V., Mazzali, F., Piancone, F., LaRosa, F., ... & Clerici, M. Immunological and clinical effect of Diet Modulation of the gut Microbiome in Multiple sclerosis Patients: a Pilot study. Front Immunol. 2017;8:1391. 

5. Fitzgerald, K. C., Tyry, T., Salter, A., Cofield, S. S., Cutter, G., Fox, R., & Marrie, R. A. Diet quality is associated with disability and symptom severity in multiple sclerosis. Neurology. 2018;90(1):e1–11. 

6. Azary, S., Schreiner, T., Graves, J., Waldman, A., Belman, A., Guttman, B. W., ... & Ness, J. Contribution of dietary intake to relapse rate in early paediatric multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2018;89(1):28–33. 

7. Bisht, B., Darling, W. G., Grossmann, R. E., Shivapour, E. T., Lutgendorf, S. K., Snetselaar, L. G., ... & Wahls, T. L. A multimodal intervention for patients with secondary progressive multiple sclerosis: feasibility and effect on fatigue. J Altern Complement Med. 2014;20(5):347–55. 

8. Lauer, K. Diet and multiple sclerosis. Neurology. 1997;49(2):S55–61. 

9. Materljan, E., Materljan, M., Materljan, B., Vlačić, H., Barićev-Novaković, Z., & Sepčić, J. Multiple sclerosis and cancers in Croatia–a possible protective role of the» Mediterranean diet «. Coll Antropol. 2009;33(2):539–45. 

10. Sedaghat, F., Jessri, M., Behrooz, M., Mirghotbi, M., & Rashidkhani, B. Mediterranean diet adherence and risk of multiple sclerosis: a case-control study. Asia Pac J Clin Nutr. 2016;25(2):377–84. 

11. Riccio, P. The molecular basis of nutritional intervention in multiple sclerosis: a narrative review. Complement Ther Med. 2011;19(4):228–37. 

12. Chermon, D., Levi, I., Segal, E., & Achiron, A. Effect of dietary patterns on disease activity in early multiple sclerosis. Mult Scler J. 2018;24:551–551. 

13. Ramanathan, M., Fellows, K., Wahls, T., Browne, R., Bisht, B., Snetselaar, L., & Weinstock-Guttman, B. A Paleolithic Diet-Based Intervention Decreases Multiple Sclerosis Fatigue via Lipid Profile Changes. Neurology. 2018;90(15):P2. 358. 

14. Lee, J. E., Titcomb, T. J., Bisht, B., Rubenstein, L. M., Louison, R., & Wahls, T. L. A modified MCT-based ketogenic diet increases plasma β-hydroxybutyrate but has less effect on fatigue and quality of life in people with multiple sclerosis compared to a modified paleolithic diet: a waitlist-controlled, randomized pilot study. J Am Coll Nutr. 2021;40(1):13–25. 

15. Wahls, T. L., Titcomb, T. J., Bisht, B., Eyck, P. T., Rubenstein, L. M., Carr, L. J., ... & Snetselaar, L. G. Impact of the Swank and Wahls elimination dietary interventions on fatigue and quality of life in relapsing-remitting multiple sclerosis: The WAVES randomized parallel-arm clinical trial. Mult Scler Journal–Experimental Transl Clin. 2021;7(3). 

16. Nourbakhsh, B., & Mowry, E. M. Multiple sclerosis risk factors and pathogenesis. Contin Lifelong Learn Neurol. 2019;25(3):596–610. 

17. Zhou, X., Baumann, R., Gao, X., Mendoza, M., Singh, S., Sand, I. K., ... & Baranzini, S. E. Gut microbiome of multiple sclerosis patients and paired household healthy controls reveal associations with disease risk and course. Cell. 2022;185(19):3467–86. 

18. Langer-Gould, A., Black, L., Wu, J., Smith, J., Gonzales, E., Barcellos, L., ... & Lucas, R. Fish, Fatty Acid Biosynthesis Genes, and Multiple Sclerosis Susceptibility. Neurology. 2018;90(15):S44.002. 

19. Bäärnhielm, M., Olsson, T., & Alfredsson, L. Fatty fish intake is associated with decreased occurrence of multiple sclerosis. Mult Scler J. 2014;20(6):726–32. 

20. Cortese, M., Riise, T., Bjørnevik, K., Holmøy, T., Kampman, M. T., Magalhaes, S., ... & Myhr, K. M. Timing of use of cod liver oil, a vitamin D source, and multiple sclerosis risk: The EnvIMS study. Mult Scler J. 2015;21(14):1856–64. 

21. Swank, R. L., Lerstad, O., Strøm, A., & Backer, J. Multiple sclerosis in rural Norway: its geographic and occupational incidence in relation to nutrition. N Engl J Med. 1952;246(19):721–8. 

22. Westlund, K. Distribution and mortality time trend of multiple sclerosis and some other diseases in Norway. Acta Neurol Scand. 1970;46(4–5):455–83. 

23. Presthus, J. REPORT ON THE MULTIPLE SCLEROSIS INVESTIGATIONS IN WEST‐NORWAY. Acta Psychiatr Scand. 1960;35(S147):88–92. 

24. Goldberg, P., Fleming, M. C., & Picard, E. H. Multiple sclerosis: decreased relapse rate through dietary supplementation with calcium, magnesium and vitamin D. Med Hypotheses. 1986;21(2):193–200. 

25. Bates, D., Cartlidge, N. E., French, J. M., Jackson, M. J., Nightingale, S., Shaw, D. A., ... & Millar, J. H. A double-blind controlled trial of long chain n-3 polyunsaturated fatty acids in the treatment of multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1989;52(1):18–22. 

26. Hayes, C. E. Vitamin D: a natural inhibitor of multiple sclerosis. Proc Nutr Soc. 2000;59(4):531–5. 

27. D’hooghe, M. B., Haentjens, P., Nagels, G., & De Keyser, J. Alcohol, coffee, fish, smoking and disease progression in multiple sclerosis. Eur J Neurol. 2012;19(4):616–24. 

28. Kampman, M. T., Wilsgaard, T., & Mellgren, S. I. Outdoor activities and diet in childhood and adolescence relate to MS risk above the Arctic Circle. J Neurol. 2007;254(4):471–7. 

29. Kampman, M. T., & Brustad, M. Vitamin D: a candidate for the environmental effect in multiple sclerosis–observations from Norway. Neuroepidemiology. 2008;30(3):140–6. 

30. Weinstock-Guttman, B., Baier, M., Park, Y., Feichter, J., Lee-Kwen, P., Gallagher, E., ... & Awad, A. B. Low fat dietary intervention with ω-3 fatty acid supplementation in multiple sclerosis patients. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 2005;73(5):397–404. 

31. Kouchaki, E., Afarini, M., Abolhassani, J., Mirhosseini, N., Bahmani, F., Masoud, S. A., & Asemi, Z. High-dose ω-3 Fatty Acid Plus Vitamin D3 Supplementation Affects Clinical Symptoms and Metabolic Status of Patients with Multiple Sclerosis: A Randomized Controlled Clinical Trial. J Nutr. 2018;148(8):1380–6. 

32. Torkildsen, Ø., Wergeland, S., Bakke, S., Beiske, A. G., Bjerve, K. S., Hovdal, H., ... & Dalene, F. ω-3 fatty acid treatment in multiple sclerosis (OFAMS Study): a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Arch Neurol. 2012;69(8):1044–51. 

33. Nordvik, I., Myhr, K. M., Nyland, H., & Bjerve, K. S. Effect of dietary advice and n‐3 supplementation in newly diagnosed MS patients. Acta Neurol Scand. 2000;102(3):143–9. 

34. Jelinek, G. A., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Pereira, N. G., Marck, C. H., & van der Meer, D. M. Association of fish consumption and omega 3 supplementation with quality of life, disability and disease activity in an international cohort of people with multiple sclerosis. Int J Neurosci. 2013;123(11):792–801. 

35. Simopoulos, A. P. Omega-3 fatty acids in inflammation and autoimmune diseases. J Am Coll Nutr. 2002;21(6):495–505. 

36. Rezaeizadeh, H., Mohammadpour, Z., Bitarafan, S., Harirchian, M. H., Ghadimi, M., & Homayon, I. A. Dietary fish intake and the risk of multiple sclerosis: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Nutr Neurosci. 2022;25(4):681–9. 

37. Winer, S., Astsaturov, I., Cheung, R. K., Schrade, K., Gunaratnam, L., Wood, D. D., ... & Dosch, H. M. T cells of multiple sclerosis patients target a common environmental peptide that causes encephalitis in mice. J Immunol. 2001;166(7):4751–6. 

38. Banwell, B., Bar‐Or, A., Cheung, R., Kennedy, J., Krupp, L. B., Becker, D. J., & Dosch, H. M. Abnormal T‐cell reactivities in childhood inflammatory demyelinating disease and type 1 diabetes. Ann Neurol. 2008;63(1):98–111. 

39. Malosse, D., Perron, H., Sasco, A., & Seigneurin, J. M. Correlation between milk and dairy product consumption and multiple sclerosis prevalence: a worldwide study. Neuroepidemiology. 1992;11(4–6):304–12. 

40. Al Wutayd, O., Mohamed, A. G., Saeedi, J., Al Otaibi, H., & Al Jumah, M. Environmental exposures and the risk of multiple sclerosis in Saudi Arabia. BMC Neurol. 2018;18(1):1–8. 

41. Lerner, A., & Matthias, T. Changes in intestinal tight junction permeability associated with industrial food additives explain the rising incidence of autoimmune disease. Autoimmun Rev. 2015;14(6):479–89. 

42. Marck, C. H., De Livera, A. M., Weiland, T. J., Jelinek, P. L., Neate, S. L., Brown, C. R., ... & Jelinek, G. A. Pain in People with Multiple sclerosis: associations with Modifiable lifestyle Factors, Fatigue, Depression, anxiety, and Mental health Quality of life. Front Neurol. 2017;8:461. 

43. Farez, M. F., Fiol, M. P., Gaitán, M. I., Quintana, F. J., & Correale, J. Sodium intake is associated with increased disease activity in multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2015;86(1):26–31. 

44. Faraco, G., Brea, D., Garcia-Bonilla, L., Wang, G., Racchumi, G., Chang, H., ... & Iadecola, C. Dietary salt promotes neurovascular and cognitive dysfunction through a gut-initiated TH17 response. Nat Neurosci. 2018;21(2):240–9. 

45. Wilck, N., Matus, M. G., Kearney, S. M., Olesen, S. W., Forslund, K., Bartolomaeus, H., ... & Vvedenskaya, O. Salt-responsive gut commensal modulates T H 17 axis and disease. Nature. 2017;551(7682):585–9. 

46. Fitzgerald, K. C., Munger, K. L., Hartung, H. P., Freedman, M. S., Montalbán, X., Edan, G., ... & Howell, S. Sodium intake and multiple sclerosis activity and progression in BENEFIT. Ann Neurol. 2017;82(1):20–9. 

47. Cortese, M., Yuan, C., Chitnis, T., Ascherio, A., & Munger, K. L. No association between dietary sodium intake and the risk of multiple sclerosis. Neurology. 2017;89(13):1322–9. 

48. Choi, I. Y., Piccio, L., Childress, P., Bollman, B., Ghosh, A., Brandhorst, S., ... & Wei, M. A diet mimicking fasting promotes regeneration and reduces autoimmunity and multiple sclerosis symptoms. Cell Rep. 2016;15(10):2136–46. 

49. Vasconcelos, A. R., Yshii, L. M., Viel, T. A., Buck, H. S., Mattson, M. P., Scavone, C., & Kawamoto, E. M. Intermittent fasting attenuates lipopolysaccharide-induced neuroinflammation and memory impairment. J Neuroinflammation. 2014;11(1):1–14. 

50. Choi, I. Y., Lee, C., & Longo, V. D. Nutrition and fasting mimicking diets in the prevention and treatment of autoimmune diseases and immunosenescence. Mol Cell Endocrinol. 2017;455:4–12. 

51. Razeghi Jahromi, S., Ghaemi, A., Alizadeh, A., Sabetghadam, F., Moradi Tabriz, H., & Togha, M. Effects of intermittent fasting on experimental autoimune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Iran J Allergy Asthma Immunol. 2016;15(3):212–9. 

52. Sanna, V., Di Giacomo, A., La Cava, A., Lechler, R. I., Fontana, S., Zappacosta, S., & Matarese, G. Leptin surge precedes onset of autoimmune encephalomyelitis and correlates with development of pathogenic T cell responses. J Clin Invest. 2003;111(2):241–50. 

53. Gerriets, V. A., Danzaki, K., Kishton, R. J., Eisner, W., Nichols, A. G., Saucillo, D. C., ... & MacIver, N. J. Leptin directly promotes T‐cell glycolytic metabolism to drive effector T‐cell differentiation in a mouse model of autoimmunity. Eur J Immunol. 2016;46(8):1970–83. 

54. Bai, M., Wang, Y., Han, R., Xu, L., Huang, M., Zhao, J., ... & Chen, Y. Intermittent caloric restriction with a modified fasting-mimicking diet ameliorates autoimmunity and promotes recovery in a mouse model of multiple sclerosis. J Nutr Biochem. 2021;87:108493. 

55. Fontán-Lozano, Á., López-Lluch, G., Delgado-García, J. M., Navas, P., & Carrión, Á. M. Molecular bases of caloric restriction regulation of neuronal synaptic plasticity. Mol Neurobiol. 2008;38(2):167–77. 

56. Kafami, L., Raza, M., Razavi, A., Mirshafiey, A., Movahedian, M., & Khorramizadeh, M. R. Intermittent feeding attenuates clinical course of experimental autoimmune encephalomyelitis in C57BL/6 mice. Avicenna J Med Biotechnol. 2010;2(1):47. 

57. Cignarella, F., Cantoni, C., Ghezzi, L., Salter, A., Dorsett, Y., Chen, L., ... & Zhou, Y. Intermittent Fasting Confers Protection in CNS Autoimmunity by Altering the Gut Microbiota. Cell Metab. 2018;27(6):1222–35. 

58. Piccio, L., Stark, J. L., & Cross, A. H. Chronic calorie restriction attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis. J Leukoc Biol. 2008;84(4):940–8. 

59. Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez, V., Cutrera, R. A., & Cardinali, D. P. Experimental allergic encephalomyelitis in male Lewis rats subjected to calorie restriction. J Physiol Biochem. 2004;60(4):245–52. 

60. Esquifino, A. I., Cano, P., Jimenez-Ortega, V., Fernández-Mateos, M. P., & Cardinali, D. P. Immune response after experimental allergic encephalomyelitis in rats subjected to calorie restriction. J Neuroinflammation. 2007;4(1):1–10. 

61. Fitzgerald, K. C., Vizthum, D., Henry-Barron, B., Schweitzer, A., Cassard, S. D., Kossoff, E., ... & Mattson, M. P. Effect of intermittent vs. daily calorie restriction on changes in weight and patient-reported outcomes in people with multiple sclerosis. Mult Scler Relat Disord. 2018;23:33–9. 

62. Moore, J., & Fung, J. The complete guide to fasting: Heal your body through intermittent, alternate-day, and extended fasting. Canada: Victory Belt Publishing Inc.; 2016. 

63. Ascherio, A., Munger, K. L., & Simon, K. C. Vitamin D and multiple sclerosis. Lancet Neurol. 2010;9(6):599–612. 

64. Pierrot-Deseilligny, C., & Souberbielle, J. C. Vitamin D and multiple sclerosis: An update. Mult Scler Relat Disord. 2017;14:35–45. 

65. Ascherio, A., Munger, K. L., White, R., Köchert, K., Simon, K. C., Polman, C. H., ... & Edan, G. Vitamin D as an early predictor of multiple sclerosis activity and progression. JAMA Neurol. 2014;71(3):306–14. 

66. Mowry, E. M., Krupp, L. B., Milazzo, M., Chabas, D., Strober, J. B., Belman, A. L., ... & Waubant, E. Vitamin D status is associated with relapse rate in pediatric‐onset multiple sclerosis. Ann Neurol. 2010;67(5):618–24. 

67. Laursen, J. H., Søndergaard, H. B., Sørensen, P. S., Sellebjerg, F., & Oturai, A. B. Vitamin D supplementation reduces relapse rate in relapsing-remitting multiple sclerosis patients treated with natalizumab. Mult Scler Relat Disord. 2016;10:169–73. 

68. Pierrot-Deseilligny, C., Rivaud-Péchoux, S., Clerson, P., de Paz, R., & Souberbielle, J. C. Relationship between 25-OH-D serum level and relapse rate in multiple sclerosis patients before and after vitamin D supplementation. Ther Adv Neurol Disord. 2012;5(4):187–98. 

69. Simpson, S., Taylor, B., Blizzard, L., Ponsonby, A. L., Pittas, F., Tremlett, H., ... & van der Mei, I. Higher 25‐hydroxyvitamin D is associated with lower relapse risk in multiple sclerosis. Ann Neurol. 2010;68(2):193–203. 

70. McKay, K. A., Jahanfar, S., Duggan, T., Tkachuk, S., & Tremlett, H. Factors associated with onset, relapses or progression in multiple sclerosis: a systematic review. Neurotoxicology. 2017;61:189–212. 

71. Krementsov, D. N., Asarian, L., Fang, Q., McGill, M. M., & Teuscher, C. Sex-specific gene-by-Vitamin D interactions regulate susceptibility to central nervous system autoimmunity. Front Immunol. 2018;9:1622. 

72. Marck, C. H., Hadgkiss, E. J., Weiland, T. J., Van der Meer, D. M., Pereira, N. G., & Jelinek, G. A. Physical activity and associated levels of disability and quality of life in people with multiple sclerosis: a large international survey. BMC Neurol. 2014;14(1):1–11. 

73. Le Page, C., Bourdoulous, S., Beraud, E., Couraud, P. O., Rieu, M., & Ferry, A. Effect of physical exercise on adoptive experimental auto-immune encephalomyelitis in rats. Eur J Appl Physiol. 1996;73(1–2):130–5. 

74. Souza, P. S., Gonçalves, E. D., Pedroso, G. S., Farias, H. R., Junqueira, S. C., Marcon, R., ... & Calixto, J. B. Physical exercise attenuates experimental autoimmune encephalomyelitis by inhibiting peripheral immune response and blood-brain barrier disruption. Mol Neurobiol. 2017;54(6):4723–37. 

75. Benson, C., Paylor, J. W., Tenorio, G., Winship, I., Baker, G., & Kerr, B. J. Voluntary wheel running delays disease onset and reduces pain hypersensitivity in early experimental autoimmune encephalomyelitis (EAE). Exp Neurol. 2015;271:279–90. 

76. Bernardes, D., Oliveira-Lima, O. C., da Silva, T. V., Faraco, C. C. F., Leite, H. R., Juliano, M. A., ... & Arantes, R. M. E. Differential brain and spinal cord cytokine and BDNF levels in experimental autoimmune encephalomyelitis are modulated by prior and regular exercise. J Neuroimmunol. 2013;264(1–2):24–34. 

77. Dalgas, U., & Stenager, E. Exercise and disease progression in multiple sclerosis: can exercise slow down the progression of multiple sclerosis? Ther Adv Neurol Disord. 2012;5(2):81–95. 

78. Zaenker, A., Favret, F., Londsdorfer E. L., Muff, G., De Seze, J., Isner-Horobeti, M. E. High-intensity interval training combined with resistance training improves physiological capacities, strength and quality of life in multiple sclerosis patients: a pilot study. Eur J Phys Rehabil Med Ed Minerva Medica. 2017; 

79. Kjølhede, T., Siemonsen, S., Wenzel, D., Stellmann, J. P., Ringgaard, S., Pedersen, B. G., ... & Dalgas, U. Can resistance training impact MRI outcomes in relapsing-remitting multiple sclerosis? Mult Scler J. 2018;24(10):1356–65. 

80. Vermöhlen, V., Schiller, P., Schickendantz, S., Drache, M., Hussack, S., Gerber-Grote, A., & Pöhlau, D. Hippotherapy for patients with multiple sclerosis: A multicenter randomized controlled trial (MS-HIPPO). Mult Scler J. 2018;24(10):1375–82. 

81. Stellmann, J. P., Schulz, K. H., Maarouf, A., Baquet, L., Poettgen, J., Patra, S., ... & Nolte, G. Aerobic exercise induces functional and structural reorganisation of the brain network: Results from a randomized controlled trial in relapsing-remitting multiple sclerosis. Mult Scler J. 2017;23:75–6. 

82. Hebert, J. R., Corboy, J. R., Vollmer, T., Forster, J. E., & Schenkman, M. Efficacy of Balance and Eye-Movement Exercises for Persons With Multiple Sclerosis (BEEMS). Neurology. 2018;90(9):e797–807. 

83. Stennett, A., De Souza, L., & Norris, M. The meaning of exercise and physical activity in community dwelling people with multiple sclerosis. Disabil Rehabil. 2020;42(3):317–23. 

84. Negaresh, R., Motl, R., Mokhtarzade, M., Ranjbar, R., Majdinasab, N., Khodadoost, M., ... & Patel, D. Effect of Short-Term Interval Exercise Training on Fatigue, Depression, and Fitness in Normal Weight vs. Overweight Person With Multiple Sclerosis. Explore. 2019;15(2):134–41. 

85. Rahimi, A. Eight weeks resistance training reduces interlukin-17 in women with multiple sclerosis. J Phys Act Horm. 2019;2(4):26–40. 

86. Arneth B. Multiple Sclerosis and Smoking. Am J Med. 2020;133(7):783–8.

Ändringshistorik

2018-08-12
Första versionen.

2019-05-12
1. Lagt till fler referenser. De flesta av de nya artiklarna publicerades efter första versionen. De ger ingen direkt ny information utan stärker resonemangen i föregående version.
2. Tagit bort en referens i ursprungslistan som var en dubblett.
3. Förtydligat enstaka detaljer i texten såsom att några av studierna kring fasta inte enbart var gjorda på möss.
4. Lagt till rubriker i referenslistan för tydligare struktur.
5. Lagt till denna ändringshistorik.

2020-10-02
1. Tagit bort rekommendationer kring fiuskolja, spannmål och mjölkprodukter pga för tunn forskningsgrund.
2. Flyttat fet fisk och fasta/kalorirestriktion till mer osäkra. Detta då fet fisk inte är så beforskat och fasta/kalorirestriktion är kontroversiellt.
3. Justerat inledningen och löptexten baserat på ändringarna ovan.

2021-08-01
1. Lagt till avsnitt om rökning.
2. Justerat meningsuppbyggnader.
3. Lagt till ref [87] och [88].

2022-09-25
1. Uppdaterad referenshantering.
2. Mindre justeringar av meningsbyggnad.
3. Tre nya artiklar tillagda.
4. Lagt till referens till bokrekommendation om fasta.

Beskurna och ihopklippta foton av Rain Love AMR, @Qbert och Gareth Williams.

8 kommentar(er) på “Livsstilsråd för dig med MS”

  1. Wow!!! Vilket jobb ni har lagt ned!!! Tack för all information – ska nu ta och läsa igenom The Ultimate Guide to Fasting och se om jag kan förbättra mitt hälsotillstånd ytterligare ett snäpp 🙂 Tack <3 <3 <3

  2. Hej!! Kul att ni gjort en riktigt genomgång och gett en sammanfattning. Jag saknar dock datum på när det är upplagt, alternativt senast uppdaterat.
    Dr Terry Wahls borde ni inte vara obekanta med efter ett sånt här arbete och hennes råd (om jag inte fullständigt missminner mig nu) gäller progressiv MS. 👏🏻 👍🏻

    1. Hej!
      Tack för synpunkten, vi lägger in datum inom kort. Jag kan redan nu säga att detta publicerades i augusti 2018. Vi har för avsikt att lägga till några fler studier så snart vi får tid.

      Vad det gäller Terry Wahls råd så gäller de MS i allmänhet även om just hon har sekundärprogressiv MS. Att ta hand om sin kropp på ett bra sätt är ganska oberoende av vilken diagnos man har. En liten varning är att hon har en tendens att vara lite för säker på saker som det inte finns så goda bevis för. På det stora hela anser jag personligen att hennes Wahls Paleo är rätt vettig. Men man bör inte haka upp sig på vissa excentriska detaljer.

    2. Hej MaddeP. Som Qbert skriver så skrevs denna sammanställning förra sommaren men läsandet och insamlandet av artiklar och data har pågått klart längre än så. Jag har samlat på mig fler artiklar inom de berörda områdena där man väl kan säga att alla de nya artiklarna mest stärker det vi tidigare skrivit, så mer av samma kan man nog summera det som. Enda skillnaden är kanske att forskningen kring saltintag nu är starkare och att man kanske skulle ändra den ovan givna rekommendationen från att vara en “indikation” till just en “rekommendation.”

      Jag hoppas kunna uppdatera texten än mer framöver men har haft lite för mycket annat senaste tiden för att hinna och orka med.

  3. Hej!
    Tack för intressant läsning! Jag utbildar mig för tillfället till hälsopedagog och har en tanke om att mer hälsofrämjande alternativ borde finnas som ett komplement till vården generellt men också när det kommer till oss med MS. Vad tycker ni om den saken? Har ni några tankar och idéer hur man kan jobba mer hälsofrämjande när det kommer till MS?

    1. Det är komplicerat efter som många av dessa områden är extremt svåra att forska på. Det är därför vården inte får lyfta mycket av det vi tar upp här med patienter. Men jag ser en stor vinning i att vägleda patienter som kan och vill mer i riktning mot mer evidens. Jag har skrivit rätt utförligt om den problematiken här: https://www.spetspatienterna.se/las-inte-for-mycket-pa-internet-ms-och-d-vitamin/

      Men jag tror att man kan komma ganska långt med följande resonemang:
      Bromsmediciner hindrar kroppen från att angripa sig själv. Allt läkande får kroppen hantera själv. Genom att ta så bra hand om sin kropp som möjligt ger man den så goda förutsättningar som möjligt att läka.

      Många hakar upp sig på specifika detaljer i tex kost. Jag tror att den stora vinningen ligger i helheten. Att gå från processad mat som man tillagar själv av hela råvaror ger troligen en mycket större förändring än om huruvida man utesluter vissa specifika råvaror/ämnen. I grova drag vet man vad kroppen behöver för att må bra. Så jag tror snarare på att felet ligger i politiken. Det måste finnas ekonomiska incitament att tex producera, sälja och konsumera mat som får oss att må bra. I stället för som i dag, då majoriteten av allt som säljs i en vanlig mataffär får oss att må dåligt och sen får samhället ta notan.

Lämna ett svar